Fungerar ett gaskök på vintern?

Det finns många åsikter om hur gaskök fungerar. Vissa säger att de blir opålitliga redan vid några minusgrader, andra svär på att de fungerar ända ner till -30 °C. Riktigt så enkelt är det inte, så det här blir en lite längre text.

Vi testade två gaskök i de temperaturer där de flesta av oss faktiskt är ute och vandrar. Vi körde köken i -4 °C, -19 °C och som jämförelse även i +19 °C.

Vi använde gasköken MSR Pocket Rocket 2 och Primus Lite Plus (äldre modell i testet) och som bränsle Primus Winter Gas 230 g och Jetboil Jetpower 230 g. Köken skiljer sig mycket i effekt och går inte att jämföra rakt av med varandra. Syftet med testet var snarare att se skillnaderna mellan gaserna. Med två så olika kök fick testet ändå en extra dimension.

Fungerar gasköket på vintern – hjälper vintergas?

• Gaskök fungerar i minusgrader, men effekten sjunker
• Ju kallare det är, desto större blir effektförlusten
• Vid 19 °C var det ingen skillnad mellan sommargas och vintergas
• Vid -4 °C var vintergasen tydligt effektivare
• Vid -19 °C var sommargasen redan betydligt långsammare
• Vintergasen var långsammare i kyla än vid 19 °C
• Vintergasen var nästan lika effektiv vid -4 °C som vid -19 °C

Vårt test var bara ett snabbt praktiskt prov, och verkligheten är mer komplicerad än så. Köken skiljer sig mycket åt – vissa fungerar bra även i rejäl kyla, andra kan sluta fungera helt. Olika gasblandningar har också stor betydelse. Det finns många variabler: kastrullens form, hur tätt locket sluter, vindskydd, lufttryck, förändringar i patrontrycket, temperaturen i kastrullens material med mera.

Vad är skillnaden mellan vinter- och sommargas?

Jetboil anger att deras gaspatron innehåller 25 % propan, 70 % isobutan och 5 % n-butan. Den här gasen säljs som fyrsäsongsgas, medan vissa tillverkare har 20 % propan och 80 % isobutan i patronen, vilket gör att gasen fungerar sämre i kyla.

Jetboils gas heter egentligen fyrsäsongsgas.

Gasblandningar består oftast av tre komponenter:

• Propan (kokpunkt −42 °C)
• Isobutan (kokpunkt −12 °C)
• N-butan (kokpunkt −0,5 °C)

Varje gas har sin egen roll. Gaserna blandas för att fungera så bra som möjligt som friluftsgas. I patronen är gaserna flytande under tryck.

Primus har separat sommargas, Power Gas och vintergas i sitt sortiment. Vintergasen uppges klara -22 °C och den presterade också riktigt bra vid -19 °C.

Propan känner många grillare igen. Kokpunkten är -42 °C, och kallare än så kan den inte längre förångas. Propan ger också mycket högt tryck – faktiskt så högt att om patronen bara innehöll propan skulle den behöva vara betydligt kraftigare. Dagens patroner skulle inte klara det på ett säkert sätt.

Isobutan är en säkrare gas eftersom trycket inte är lika högt, men kokpunkten ligger på -12 °C och den fungerar inte särskilt bra i stark kyla. Om patronen bara innehöll isobutan skulle trycket inte vara pålitligt och produkten skulle bli dyrare.

N-butan är billig och har samma kemiska formel som isobutan, men en annan struktur (isobutan är en isomer av butan). Den här gasen fungerar bra på sommaren, men förångas inte längre när det närmar sig nollan.

På vintern fungerar gasblandningen bättre när den inte innehåller någon n-butan alls och andelen propan ökas.

Primus Winter Gas anger inte blandningsförhållandet på patronen, men den största fördelen kommer faktiskt från insidan med “Vapor mesh”. Den porösa, pappersliknande “nätstrumpan” ökar kontaktytan mellan vätska och gas, så att gasen förångas betydligt bättre i kyla. Patronen arbetar alltså effektivare, precis som vi såg i testet.

Varför blir gaspatronen kall när du använder den?

Du har säkert märkt att gaspatronen blir kall under användning. Det räcker alltså inte att lufttemperaturen är tillräckligt hög – du måste också räkna med att patronen kyls ner. När gasen brinner händer två saker inne i patronen: den flytande gasen förångas, och förångningen kräver energi.

När vätska övergår till gas binds energi. Den energin tas från vätskan i patronen och från själva patronens metall. Både patronen och innehållet kyls ner när värmeenergi överförs till gasen.

När patronen kyls ner och innertemperaturen sjunker, går också förångningen långsammare. Trycket faller, lågan blir svagare och i praktiken tappar köket effekt – det tar längre tid att koka vatten.

Exempel:

På sommaren: Du börjar laga mat i +20 grader och patronens temperatur sjunker 10 grader. Patronen håller då fortfarande +10 grader och förångningen fungerar effektivt.
På vintern: Du börjar koka vatten i −10 °C och patronens temperatur sjunker 10 grader → −20 °C. Då förångas butanen inte längre. Förbränningen drar mer propan, och kvar i patronen blir en allt större andel butan. Trycket rasar, eftersom propan har högre tryck än butan.

Är förbrukningen ändå densamma för sommar- och vintergas?

Många tänker säkert att sommargasen kanske är långsammare, men att den då också förbrukas långsammare – så man förlorar bara tid? Sparar du alltså även bränsle med vintergas när du lagar mat i kyla?

Med sommargas såg vi att trycket sjunker → lågan blir svagare och koktiden blir längre. Kökets effekt sjönk alltså tydligt när temperaturen sjönk.

energi=effekt×tid

Om effekten sjunker ökar tiden mer i proportion, och därmed ökar energin – alltså förbrukningen. En del av värmen går också förlorad när kastrullen står längre i kylan. Med sommargas blir det dessutom mer “spökförbränning”: butanen förångas inte längre och köket bränner bara propan. Då sjunker trycket ännu mer. I praktiken kan du göra av med upp till 10–30 % mer sommargas.

Så får du gaspatronen att fungera bättre i kyla

Om temperaturen sjunker betydligt under -19 °C börjar de flesta gaskök få stora problem. Köken skiljer sig mycket åt i hur de klarar kyla.

• ett gaskök med tryckregulator hjälper till att hålla trycket jämnt, men kan inte höja det
• ett kök med slang och förvärmningsslinga fungerar mycket bättre i kyla, eftersom du kan vända gaspatronen upp och ner

På bilden Primus Spider med slang till bränslebehållaren och förvärmningsslinga. Köket har en effekt på 2000 W.

I kallt väder hjälper ett gaskök med slang. Du kan värma patronen i förväg, till exempel innanför jackan, så att förångningen kommer igång. Du kan också värma patronen i ett kärl med varmt vatten. Värm aldrig patronen för mycket och lägg den aldrig nära elden.

Primus Gravity 3 har också förvärmningsslinga och hela 3000 W effekt.

Köket fungerar bättre när patronen står “fel väg”. Har du ett kök med slang kan du vända gaspatronen upp och ner. Förvärm först köket med patronen “rätt väg”, och när köket är varmt efter ca 30 sekunder kan du vända patronen “upp och ner”.

Inne i patronen finns gas upptill och vätska nedtill. När gasen i stället tas ut från botten drar köket “vätska” (flytande fas) och förångningen sker i förvärmningsslingan i stället för i patronen. Flytande gas separeras inte efter ångtryck, utan blandningen går ut i samma proportioner som den finns i patronen. Propanen tar alltså inte slut först, och butanen “blir inte kvar i patronen” och sänker trycket.

Varför är ett “bensinkök” bättre på vintern?

Samtidigt som gasköken testade vi även flerbränsleköket Primus Omnilite Ti. Omnilite Ti har en effekt på 2600 W, medan gasköken i testet ligger på 2400 W (Pocket Rocket 2) och 1500 W (Primus Lite).

Testresultaten med Omnilite var inte stabila. Tiderna påverkades också av hur mycket tryck vi pumpade in i bränsleflaskan och hur mycket köket var öppnat på reglageskruven. Det var svårt att få det exakt likadant varje gång, men slutsatsen blev:

• Vid +19 °C var Omnilite långsammast av köken
• Vid -4 °C i samma klass som Pocket Rocket 2, tydligt snabbare än Lite Plus
• Vid -19 °C den absolut snabbaste koktiden

Med ett flerbränslekök är det klokt att använda en kökslåda. Lådan ger köket ett stabilt, obrännbart underlag och kan i nödfall stängas.

När det blir ännu kallare börjar flerbränsleköket bli det säkrare valet. I flerbränsleköket används då oftast bensin som bränsle, och i vardagligt tal kallas det därför bensinkök.

Propan förångas inte längre vid -42 °C, och när du räknar med att patronen kyls ner kan det i praktiken hända redan vid betydligt högre temperaturer. Även Primus vintergas börjar bli en risk när termometern kryper ner mot -20 °C.

Alkylatbensinen som används i bensinkök trycksätts med en separat pump (den är inte beroende av ångtrycket som gas), och den är därför inte lika temperaturkänslig som gaser.

Alkylatbensin fryser inte vid normal vinteranvändning. I riktigt sträng kyla kan den bli trögflytande, bilda vaxartade kristaller och till slut bli halvfast. Alkylatbensin fungerar fortfarande som bränsle vid -40 °C, men förångningen blir sämre. I praktiken ligger användningsgränsen någonstans mellan −40 och −60 °C.