Guide: kom igång med packrafting

Packrafting är en ganska ny sport. Den föddes år 2000, när Alpacka Raft i USA utvecklade den första packraften och därmed också hela sporten. Till Norden kom packrafting ungefär tio år senare, men det är först de senaste åren som den har blivit känd för en bredare publik.

Sedan dess har sporten utvecklats mycket, och den fortsätter att göra det. Den största utvecklingen sker i själva flottarna, vars form och egenskaper hela tiden förfinas. Grundidén är dock densamma: en lätt paddelflotte som du kan bära i ryggsäcken, så att du kan kombinera vandring och paddling.

Det här behöver du för packrafting:

• packraft
• paddel
• flytväst
• hjälm (om du paddlar i forsar)
• torrdräkt (inte alltid nödvändig, men rekommenderas)
• friluftsutrustning
• forsräddningsutrustning (om du paddlar i forsar)

Beroende på vilken typ av tur du planerar kan du behöva något mer. Vi berättar mer om utrustningen nedan.

Packrafts har utvecklats de senaste åren

När du väljer din första packraft bör du veta vad du ska använda den till. Det kan dock vara omöjligt, eftersom planerna ofta ändras snabbt när du får mer erfarenhet och testar olika förhållanden.

Packrafts för forspaddling på tork på gården – två self-bailers och en med sprayskydd för forspaddling.

Packrafts delas oftast in i billigare instegsmodeller, allroundmodeller och forspackrafts. De billigaste går ofta lätt sönder och är inget särskilt hållbart val. En allroundpackraft är ett prisvärt alternativ som räcker gott för att komma in i sporten. Forspackrafts hör till de bästa flottarna, och de fungerar inte bara i forsar utan också mycket bra på sjöar och lugnt vatten.

Packraftkanot för två personer på en längre tur i Hossa nationalpark.

Packrafts finns i olika utföranden. Vanligast är en solomodell, men det finns också många modeller för två personer. En packraft kan vara öppen eller ha sprayskydd. Med sprayskydd stänger du sittbrunnen så att vatten inte tränger in, vilket annars händer i regn eller vågor. Det finns sprayskydd för lugnt vatten och för forspaddling. Vissa sprayskydd kan vara farliga, så testa hur de öppnas vid en kapsejsning på en säker plats, under uppsikt av en kunnig vän.

Packrafts finns också i self-bailer-version, som är särskilt populär bland forspaddlare. Den är självlänsande: botten har hål där vattnet som kommer in rinner ut. Du kan alltså paddla utan sprayskydd och slipper besväret med att hela tiden slita loss det och fästa det igen.

I många packraftmodeller kan du förvara utrustning inuti flottens tuber. Flotten har då en vattentät dragkedja som ger åtkomst till tubens insida. Oftast kan du använda hela innerutrymmet. Packa utrustningen i packpåsar och fäst dem i flotten. Bäst fungerar packpåsar som flottillverkaren har tagit fram för ändamålet, men en del använder helt vanliga packpåsar.

En packraft är lätt att ta med utomlands – här paddlar vi på Coloradofloden genom Grand Canyon.

Många packrafts kan se ganska lika ut, men särskilt i forsar kan skillnaderna vara stora. Där gör flottens form och små detaljer stor skillnad. På lugnt vatten är det främst skrovfarten som skiljer. Tumregeln är att ju längre flotte, desto snabbare är den.

Vätsäri är ett av de populäraste sjöområdena för packrafting.

Packrafts är lite långsammare än en lång turkajak eller kanot, men de bästa modellerna är trevliga att paddla även på sjöar. En packraft har inte särskilt bra kursstabilitet och vickar lite när du paddlar, men det stör inte nämnvärt. Du vänjer dig snabbt, och oftast behöver du varken köl eller fena. I tekniskt vatten, som en älv där du måste sicksacka mellan stenar, är en fena bara i vägen eftersom den gör det svårare att svänga.

Paddeln är din motor

När du köper din första packraft, glöm inte att spara pengar till ordentlig utrustning. En billig paddel går lätt sönder och är inte rolig att paddla med. Med en bättre paddel blir paddlingen skönare, och du behöver inte oroa dig lika mycket för att den ska gå sönder.

Det vanligaste misstaget är att köpa en för lång paddel. Om du är osäker på längden kan en justerbar paddel vara ett tryggare köp. I praktiken passar en paddel på 197–210 cm alla flottar. De flesta använder en paddel på 197–205 cm. Paddlar har också en bladvinkel, som finns för höger- och vänsterhänta. På många justerbara paddlar kan du ställa om den så att den passar båda. Den vanligaste bladvinkeln är cirka 30 grader, och på många paddlar kan du justera den till den vinkel du vill ha.

Oftast vill man att paddeln ska vara så lätt som möjligt, så att paddlingen inte blir för tung. Det är särskilt viktigt på långa sjöturer, men i forsar och på vildmarksturer är hållbarheten det viktigaste. De lättaste paddlarna är oftast av kolfiber och de något tyngre av glasfiber. De billigaste är av plast, men även plast skiljer sig i kvalitet.

En lätt, fyrdelad paddel fungerar också bra som reservpaddel.

Om du ska bära packraften i en ryggsäck rekommenderar vi en fyrdelad paddel. Den kan delas i kortare delar och är lättare att packa. En tvådelad paddel på ryggsäcken slår i varenda gren när du går och är lite otymplig – å andra sidan har den färre delar som kan gå sönder.

På vildmarksturer bör gruppen alltid ha med minst en reservpaddel och vara beredd att vid behov tillverka en paddel själv om någon går sönder eller försvinner.

Flytvästen är alltid på när du är på vattnet

Tyvärr ser man fortfarande paddlare utan flytväst i Norden. Västen borde vara lika självklar på vattnet som bilbältet i bilen. Moderna flytvästar är bekväma, de skaver inte och det finns ingen anledning att paddla utan.

Rymliga fickor på västen är praktiskt.

Det går att hitta helt okej flytvästar billigt, men de håller inte nödvändigtvis lika länge som kvalitetsvästar. Det viktiga är att västen passar dig och har tillräcklig flytkraft. Flytkraften anges i newton, och 50 N räcker för paddling på lugnt vatten. I mindre forsar eller på blåsiga sjöar bör västen ha 60 N. Mer erfarna forspaddlare använder 70 N-västar, som klarar större forsar.

Som nybörjare räcker en vanlig flytväst, men erfarna paddlare använder så kallade rescue-västar med fler funktioner. De rekommenderas inte för nybörjare, och du bör gå en utbildning innan du använder en rescue-väst, så att inga olyckor sker.

I forsar bär du hjälm

När du paddlar i forsar har du alltid hjälm. Forspaddlare är noga med utrustning och säkerhetsrutiner, eftersom sporten är livsfarlig om man inte känner igen riskerna. Med ordentlig utrustning får du också respekt som paddlare och ser inte ut som en total nybörjare.

Forsens klassning påverkar inte hur hårda stenarna är.

Hjälmar skiljer sig mycket åt, eftersom huvuden också har olika storlek och form. Prova alltid hjälmen innan du köper den. En obekväm hjälm är riktigt obehaglig att ha på sig, medan en bekväm hjälm är en du knappt vill ta av dig ens på stranden.

Torrdräkten är en paddeldräkt för alla väder

En torrdräkt är en utmärkt investering för dig som paddlar i Norden. Med torrdräkt förlänger du paddelsäsongen, du är skyddad mot vind och regn, och den är en av de viktigaste säkerhetsprodukterna.

Torrdräkter finns i en och två delar. Endelade är vanligast.

I nordliga vatten är hypotermi den vanligaste dödsorsaken. I kallt vatten ger torrdräkten dig mycket mer tid att ta dig i säkerhet – utan torrdräkt kan du bara agera i några få minuter.

En torrdräkt är vattentät och håller dig torr även när du simmar. Moderna dräkter har integrerade sockor, så att även dina strumpor förblir torra. Manschetterna, alltså “tätningarna” vid handleder och hals, kan du välja i neopren eller latex. Neopren fungerar för sjöpaddling och är lite bekvämare, men i forsar bör du välja latex. En neoprenmanschett börjar förr eller senare släppa in vatten.

En del av paddelmålen i Norden ligger i arktiska områden där vattnet alltid är kallt.

För att underlätta toalettbesök finns dräkter med avlastningsdragkedja för både män och kvinnor. Det är en stor fördel särskilt i regn – annars måste du öppna hela dräkten och blir blöt inuti.

Särskilt i forsar stänker det mycket vatten. Torrdräkten ger gott skydd och ökad säkerhet i forsen.

Under dräkten är ett underställ i merinoull ett bra val. Torrdräkten håller dig torr, och hur mycket isolering du har under väljer du efter vädret. Tänk också på vattentemperaturen – kapsejsar du hamnar du i vattnet, så isoleringen ska alltid vara anpassad för att du kan behöva simma.

Dräkter slits och behöver underhåll. Sockor går sönder och manschetter behöver bytas. Kolla därför hur tillverkarens service fungerar innan du köper. Nordiska Ursuit har till exempel en servicepunkt i Åbo.

Friluftsutrustning för packrafting

Packrafting passar bra för övernattningsturer och långa vandringar. Då behöver du ha med all frilufts- eller vandringsutrustning. Även om själva flotten bara väger 3 kg tillkommer paddel och flytväst, ofta också torrdräkt, hjälm och annan paddelutrustning. Tänk därför noga på både vikt och packvolym.

En vildmarksvandring med forspaddling kräver mycket utrustning.

Om du redan har vandringserfarenhet och all utrustning kan det ändå bli dags att uppgradera. Är du lättviktsvandrare har du det enklare. Den första utmaningen är ofta ryggsäcken. Helst ska all utrustning få plats i den, men det kräver i praktiken en väldigt stor volym – annars får du hänga en del utrustning på utsidan. En ramlös ryggsäck är lättare att packa ner i packraften.

I vissa tält kan du använda paddeln som mittstång och spara vikt.

Tältet är ofta en av de tyngsta och mest skrymmande sakerna. Vi rekommenderar ett lätt tält, gärna utan tältbågar. Ett vanligt val bland packraftare är pyramidtält. Det kräver en mittstång, som kan vara vandringsstavar eller paddeln.

Du kan också kombinera paddling och cykling. Här är vi på väg ut till en ö för att övernatta på midsommar.

Fundera noga på vad du verkligen behöver ha med och vilka val som sparar vikt och packutrymme. Ta dock alltid med första hjälpen-utrustning, säkerhetsutrustning för paddling och lagningsmaterial till packraften.

Vildmarksäventyr och forspaddling med packraft

Finslipa alltid dina paddelkunskaper genom att öva på en säker plats. När paddel- och vildmarkskunskaperna sitter kan du planera turer till mer avlägsna mål. Börja med enklare helgturer och gå gradvis vidare till mer krävande mål.

I norra Sverige finns många fantastiska mål för erfarna paddlare.

Packrafting är en gruppsport, särskilt när det gäller forspaddling. Du behöver en lämplig grupp med dig. I forsar hör kapsejsningar till, och de löses genom att gruppen genomför räddningar tillsammans. Räddningarna ska övas i förväg och måste gå snabbt och energisnålt. Bäst lär du dig detta på forspaddlingskurser.

På forsräddningskurs (WRT-PRO) i Slovenien.

Rätt utrustning är bra, kunskapen att använda den är ännu bättre – men erfarenheten är viktigast. Erfarenhet kan du inte köpa i butik, och den skaffar du helst i sällskap med erfarna paddlare. Gruppen bör alltid ha minst en erfaren medlem. Gruppstorleken spelar också roll: på ett mål som är utmanande för gruppen är 4–8 personer lagom. Med färre än fyra personer begränsas möjligheterna till räddning, och i grupper på fler än åtta blir kommunikationen för svår och avstånden på älven för långa.

Att kapsejsa hör till sporten, säger forspaddlare. Med packraft hör det också till att simma.

Det vanligaste misstaget på forsturer är att man inte har övat på att använda säkerhetsutrustningen – eller att utrustningen saknas. Säkerhetsutrustningen följer alltid med, vikt kan du spara på annat. Varje paddlare ska ha visselpipa, kastlina, låsbara karbiner och en bogseringslina för flotten. Utrustningen måste också bäras rätt. Linan ska vara av rätt typ och packad på rätt ställe. Karbinerna ska ha låsmekanism, och “extra” karbiner förvaras skyddade i en ficka – de får inte sitta fästa på västen eller packraften. Små tillbehörskarbiner som många använder för att fästa kartan eller vattenflaskan på packraften är ofta livsfarliga.

Ivalo älv är ett fantastiskt mål för en packraftvandring.

De flesta vildmarksmålen i Norden är roliga älvleder. Det går också att hålla sig till enbart sjöar, som man brukar göra i Vätsäri ödemarksområde. Även på sådana turer måste du alltid vara beredd på att kapsejsa. De största utmaningarna är hårda vindar och höga vågor. Det är också lätt att välta vid landstigning och tappa flotten. Tänk alltid igenom riskerna och paddla helst nära land. Kallt vatten och stora öppna fjärdar är alltid en farlig kombination.

Packraften är en mångsidig farkost

Packraften är mycket nybörjarvänlig. Det är enklare att börja paddla med packraft än med kanot eller kajak, eftersom packraften är så stabil.

Packraftpaddling på Aura å i Åbo i december.

Mångsidigheten kommer av att du enkelt kan göra dagsturer på sjöar och åar, vare sig det är i naturen eller i stadsmiljö. Packraften är lätt att slänga in i bilen, eller så tar du bussen eller till och med cykeln. Tröskeln för att ge sig ut är riktigt låg, och hemma tar den knappt någon plats.

Packraftutrustningen får lätt plats i en personbil, precis som vandringsutrustningen.

Den typiska packraftaren i Norden är antingen en friluftsmänniska som vill utöka sina marker eller en fiskare. Att fiska från packraft är enkelt och bekvämare än till exempel från en flytring. Med packraften kommer du åt fiskevatten som inte går att nå från land.

Trevliga och säkra packraftturer!

Artikeln är skriven av Caj Koskinen – vildmarksguide och packraftinstruktör på företaget Hutkai.