Checklista för långfärdsskridskoåkare

Långfärdsskridsko är en fascinerande äventyrssport som väcker diskussion. Många föreställer sig hur man glider fram över blank, solig is genom mäktiga landskap, gärna med en känsla av att det går lite för lättvindigt till. Den som bara då och då rör sig på isen drömmer kanske om att göra likadant, men undrar samtidigt om sporten verkligen kan vara säker. Det är oftast bara olyckorna på isen som når nyheterna, så rädslan är begriplig och delvis befogad. Med noggranna förberedelser, rätt säkerhetsutrustning och god koll på isförhållandena blir även den här äventyrssporten både rolig och säker.

Bilden på stavarna som flyter i vattnet är alltid en klassiker.

Jag heter Katja och jobbar i Scandinavian Outdoors butik i Pirkkala. Jag har åkt långfärdsskridsko i över 8 år som medlem i en långfärdsskridskoklubb, och innan dess en del på egen hand tillsammans med en vän. Under snöfattiga vintrar blir det förstås mer skridsko och under skidvintrar mindre. Sporten växer också, delvis på grund av de osäkra snöförhållandena.

Som många andra började jag på plogade banor på naturis. Det är fortfarande bra träning för mig när snön täcker de större isarna. Men ganska snart började isen utanför banorna locka. Först skaffade jag isdubbar att ha runt halsen, men då förstod jag ännu inte allt som krävs för att röra sig säkert på isen. En sak gjorde jag dock rätt från början: jag gav mig aldrig ut ensam på naturis.

I år kunde man åka skridsko på småsjöarna i Birkaland redan i oktober.

När jag gick med i klubben blev min utrustning bättre och långfärdsskridskon blev säker. Jag satt länge med kartor och satellitbilder och lärde mig terrängen för min nya hobby. Jag åkte i grupp och lyssnade på de mer erfarna, lärde mig vilka smällar man inte behöver oroa sig för och vad isens sång kan berätta. Jag slog mycket i isen med stavarna och lärde mig känna igen vilket ljud som betyder att isen bär just mig, och vilket som betyder att den bär mina vänner.

Utrustning för långfärdsskridsko

Stavarna är kortare än de skatestavar man ofta ser på banorna. När jag åker på is som redan är kontrollerad har jag oftast stavarna under armen. Jag tar fram dem när jag vill försäkra mig om att isen håller, eller som balansstöd när jag korsar ojämna partier där det är svårt att få till ett skär. Det viktiga är stavens spetsiga isprovare, som du använder för att känna av isens struktur och tjocklek medan du åker. Att undersöka isen är grunden för säker långfärdsskridsko. Isen är aldrig lika tjock över hela sjön, så att du vet hur den är på ett ställe säger ingenting om hur den håller på ett annat. Det lönar sig att lära sig hur is bildas, och det är dessutom riktigt intressant. Väldigt många faktorer påverkar hur vatten fryser.

Här hittar du våra produkter för långfärdsskridsko.

Här kan du hyra långfärdsskridskor

Paus på en kobbe. Isstaven har böjts efter hård användning.

Isdubbarna hänger redo runt halsen. De ska sitta så högt att de aldrig hamnar under iskanten om du går igenom. Säkrast är isdubbar där du med en hand kan ta loss den ena först medan den andra hänger kvar. Den andra handen ska nå räddningslinan som sitter fäst på ryggsäcken. I första hand kastar den som gått igenom linan till räddaren, eftersom träffsäkerheten då inte är lika avgörande. Linans andra ände sitter redan fast i skridskoåkaren. Om den som gått igenom inte orkar göra mer är det nu lättare att dra upp hen. Kontrollera alltid räddningslinan före turen och se till att den är hel.

På en skridskotur får du ibland också gå. Du kan behöva gå runt en råk över land eller ta dig från en sjö till nästa. Efter många turer bytte jag till BC-pjäxor som har en bättre gummisula att gå i. De kräver också BC-bindningar på skridskorna. BC-bindningar är stabilare än skatebindningar, så risken att bindningen går sönder minskar samtidigt. Samma BC-pjäxor fungerar också till turskidor, om du har BC-bindningar även på dem.

Vädret är inte alltid på din sida, men ut på isen ska man ändå.

Att packa skridskoryggsäcken kräver noggrannhet. På isen är du utlämnad åt väder och is, och ofta långt från all hjälp utifrån. I ryggsäcken packar du en komplett ombyteskläder i torrsäckar. Överdelarna i en säck och underdelarna i en annan. Säcken med överdelar ligger högre upp i ryggsäcken så att den kommer fram först om du behöver byta om. Det är bra om säckarna har olika färger, så blir det lättare att instruera kompisen som hjälper dig att byta. I ryggsäcken finns förstås, som på alla bra vinterturer, varm dryck och energirik matsäck. Dessutom har du med det som hör till varje tur i terrängen, som karta och kompass, första hjälpen, pannlampa, toapåse och powerbank. Ta också gärna med ett litet reparationskit så att du kan laga utrustningen provisoriskt under turen.

Inför din första långfärdsskridskotur

Runt om i Norden finns plogade banor på naturis där du kan få en känsla för sporten. Banåkning ger dock bara en aning om hur fin och mångsidig långfärdsskridsko kan vara. Till banan kan du ge dig iväg utan mycket planering. På många ställen kan du hyra skridskor direkt av dem som underhåller banan. Min egen familj släpper jag ändå inte ens ut på en plogad bana utan isdubbar. Det handlar om vana: isdubbar hör ihop med att röra sig på isen, oavsett vad du tar dig fram med.

Ett sällsynt ögonblick vid kanten av huvudfarleden.

På långfärdsskridsko planerar du turen. Du väljer mål genom att studera isinformation på satellitkartor, fundera på hur isen har utvecklats och hur mycket snö som har fallit, och följa väderprognoserna noga. Den som åker med långfärdsskridskoklubben Skrinnarit får mycket hjälp i planeringen genom de andra medlemmarnas israpporter. I klubben kan du också ta steget ut på isen lite lättare genom att följa med på turer som leds av mer erfarna åkare.

I en äventyrssport är det säkrast att alltid planera turen lite lättare än du tror att deltagarna orkar. Kartlägg också i förväg var ni kan avbryta. När du fortfarande håller på att lära dig är en klubb till stor hjälp. Genom mitt medlemskap i Skrinnarit har jag fått unika och oförglömliga naturupplevelser och lärt känna massor av trevliga människor.

Skötselråd för långfärdsskridskoutrustning

När isen är blank och skridskorna vassa går det lätt. Efter varje tur torkar jag av skridskorna med en trasa och sätter på skydden. Skenor som har varit i kontakt med havsvatten bör du skölja med sötvatten efteråt. Då och då slipar jag skridskorna. Jag slipar själv eftersom jag har fått lära mig hur man gör, och under åren har jag skaffat slipstenar och ett slipstöd. Även spetsarna på isstavarna går att slipa om de inte längre biter ordentligt i isen.

Efter turen lägger jag ut innehållet i ryggsäcken på tork och vänder ut och in på min Ursuit-dräkt så att den får vädras. Den har ett membran, så du behöver tvätta bort svetten då och då även om den inte är smutsig i övrigt. Fettet i svetten täpper till membranets andande porer och dräkten blir varmare och klibbigare. Jag svettas inte så mycket och kan därför tvätta skalplagget lite mer sällan än den som svettas mycket.

Jag rekommenderar verkligen att du också övar på att gå igenom isen, ta dig upp och snabbt byta kläder om du får chansen att göra det under ledning och under säkra former. Under övningen lär du dig av erfarenhet vad som behövs i ryggsäcken, och efteråt packar du mer träffsäkert.

Här hittar du våra produkter för långfärdsskridsko.

Här kan du hyra långfärdsskridskor

Checklista

Det här har jag alltid på mig:

-underställ och strumpor i merinoull
-vid behov ytterligare en tröja
-ullboxers under eller dunkjol ytterst
-Ursuit MPS torrdräkt som mellanlager
-vind- eller regnkläder som skydd för dräkten, beroende på väder
-tumvantar, halsduk (tubhalsduk), mössa
-ibland skidglasögon
-du kan också använda hjälm
-telefon i torrsäck
-pjäxor
-skridskor
-isdubbar runt halsen
-isstavar

Här hittar du vår produktkategori för långfärdsskridsko.

Här kan du hyra långfärdsskridskor

Det här har jag i ryggsäcken och med mig:

-en kompis!
-räddningslina med ena änden fäst i ryggsäcken med en karbinhake
-ryggsäck med grenrem
-mätsticka för att mäta istjockleken
-torrsäckar för ombyteskläderna
-komplett ombyteskläder, eller om du åker i torrdräkt en extra tröja, mössa, tubhalsduk och handskar
-rastjacka
-termos och vanlig vattenflaska med extra isolering (en ullsocka fungerar också)
-matsäck, mattermos och lång sked, plus snabb energi
-första hjälpen, räddningsfilt
-karta och kompass
-reparationskit
-powerbank
-tändutrustning
-engångsvärmare för händerna
-pannlampa
-toapåse
-pengar, ifall det blir buss hem eller det finns ett trevligt matställe längs vägen

Här hittar du våra produkter för långfärdsskridsko.