I detta blogginlägg kommer vi att diskutera olika typer av friluftskök och tydliggöra hur de skiljer sig från varandra. Dessa tips hjälper dig välja ditt första friluftskök eller uppgradera ditt befintliga.
Om du har ett ordentligt friluftskök, kan du laga ungefär samma mat som du kan laga i ditt kök hemma. Oftast behöver du bara en liten twist.
Mikko arbetar som friluftsspecialist i vår Turku Hansa butik. Han har närmare 20 års erfarenhet av att hjälpa vandrare, och vi är säkra på att många av våra kunder känner igen hans ansikte.
Det finns förvånansvärt många olika typer av friluftskök på marknaden. Det kan vara svårt att välja rätt friluftskök för dina behov, så vi har skrivit en praktisk guide för att visa vilka olika typer av friluftskök som finns och på vilket sätt de skiljer sig från varandra.
Friluftskök kan lite grovt delas in i fyra kategorier, baserat på typ av bränsle: gasol, sprit, bensin och ved. Alla de fyra typerna som nämns ovan har sina för- respektive nackdelar.
När det talas om spritkök hör man ofta ordet ”Trangia” nämnas. Då menar man oftast det klassiska Trangia-spritköket som består av flera grytor. Spritkök har länge varit den vanligaste sortens friluftskök.
Spritköket i sig självt är mycket enkelt och det innehåller inte några komplicerade eller ömtåliga delar. Köket består i princip av en spritbrännare för bränsle, T-sprit, som tänds med exempelvis en tändsticka. Spritbrännaren har ett justerbart lock, så att du kan anpassa lågans storlek.
Numera finns Trangias spritkök tillgängligt med grytor i olika storlekar, olika stekpannor, och olika grytor med lock. Standarduppsättningen består vanligtvis av två grytor, en stekpanna (som även fungerar som grytlock), ett stabilt vindskydd, spritbrännaren, en förpackning för förvaring och ett praktiskt handtag i aluminium för att flytta på heta grytor och stekpannor.
Fördelar med spritkök:
Nackdelar med spritkök:
Gasolkök har i princip redan gått om spritköken i popularitet, även om spritköken fortfarande har sina trogna användare. Trangia har också ett utbud av gasolkök, där spritbrännaren har ersatts av en gasolbrännare. Det finns tre sorters gasolbrännare: en enkel brännare som sitter ihop med gasbehållaren, en separat brännare med ett stativ som du kan fästa vid gasbehållaren med en slang, och ett kök med eget vindskydd och stativ som man snabbt kan koka upp vatten i.
Gasolköket Primus Lite passar bra för att snabbt koka upp vatten. Grytan fästs på själva köket. Den är väl skyddad mot vind, och med dess konstruktion går det snabbt att koka upp vatten. Köket har tillsatser som du vrider på som gör det möjligt att använda vanliga kastruller.
Gasolkök har också tryckregulatorer. Tryckregulatorerna hjälper brännaren att brinna med en låga som är jämnare än den i ett kök utan regulator, oavsett tryck eller temperatur i omgivningen. Gasbehållarens tryck varierar beroende på dess volym. Ett tryckreglerat kök använder gasen effektivare och låter dig alltså koka mer vatten med samma mängd gas än vad ett gasolkök som inte är tryckreglerat gör. Du kan läsa mer om tryckregulatorer här.
En gasspis består av en brännare och en gasbehållare. Det finns gasbehållare i tre olika storlekar: 100 g, 230 g och 450 g. Gasen finns även som vinterklassad, vilket innebär att den brinner bättre då det är minusgrader. Brännaren själv, eller köket, fästs antingen genom att man vrider på den direkt på gascylindern eller, vid vissa modeller, på slangen som fäster cylindern med brännaren.
Primus Gravity III är ett gasolkök som har en brännare på ett robust stativ med ett separat slangfäste för en gascylinder.
Det enklaste gasolköket är ett som har en brännare som fästs direkt på gascylindern, såhär: Primus Microntrail Piezo.
Det är mycket enkelt att använda ett gasolkök. Du behöver en slät yta att ställa upp gasolköket på. Om gasolköket är av den typen som fästs direkt på gasbehållaren, kan man använda ett stativ som i sin tur fästs på gasbehållaren, för att placera gasolköket stabilt. Öppna gasventilen och tänd antingen en låga med den inbyggda piezotändaren (finns inte på alla modeller) eller med en tändsticka.
Fördelar med gasolkök:
Nackdelar med gasolkök:
Bensin- och multifuelkök är mycket effektiva och kraftfulla, och passar särskilt bra för vandring på vintern. Bränsletyperna som är lämpliga för multifuelkök är (kräver byte av munstycke, se instruktioner): gasol, bensin, diesel, fotogen, eldningsolja eller lampolja. Vi rekommenderar dock att du använder ett så rent bränsle som du kan få tillgång till, såsom Primus Power Fuel, så att inga orenheter i bränslet sotar igen systemet.
Ett bensinkök består av brännaren, bränslepumpen och bränsleflaskan. Flaskan fästs vid köket med en slang. Köket har egna ben, men oftast används en sorts box som bas vid vintervandring, för att det anslutna bensinköket ska bli stabilare. Boxen förhindrar också att snön smälter runt köket, vilket skulle kunna få köket att välta. Om eld skulle bryta ut kan boxen stängas och kastas i en snödriva.
Multifuelkök Primus OmniLite Ti och flaska , förpackningen innehåller: Kök,
bränslepump, bränsleflaska, utbytbara munstycken, verktyg för att rengöra och byta ut munstyckena samt demontera köket, en väska att bära köket i samt en uppsättning instruktioner som du verkligen behöver läsa.
Ett bensinkök är mycket mer komplicerat och farligt att hantera än ett sprit- eller gasolkök. Du måste lära dig att använda köket ordentligt innan du beger dig ut på vandring, för att undvika olyckor. Olika bensinkök har också olika processer för förvärmning och bruk.
Den största skillnaden mellan ett bensinkök och ett gasolkök är att bensinköket behöver förvärmas så att den flytande bränslen förångas innan den når brännaren.
MSR:s multifuelkök:
Primus multifuelkök:
Fördelar med bränsle- och multifuelkök
Nackdelar med bränsle- och multifuelkök
De kan vara högljudda, som Primus Te (men det finns en lösning på detta: ljuddämpare)
Vedeldade friluftskök började bli vanliga för några år sedan och blev snabbt populära friluftskök bland de som är intresserade av vildmarkskunskap. Först klassades de som friluftskök, och kunde användas även där öppen eld var förbjuden. Numera klassas vedeldade friluftskök som öppen eld. Det innebär i praktiken att friluftsköket inte kan användas om varning för skogs- eller gräsbrand har utfärdats.
Tänk på att allemansrätten i Sverige inte ger dig rätt att göra upp eld, utan enbart möjlighet att elda om förhållandena är säkra och på rätt plats. ”En säker eld placeras på grus eller sandmark, och avgränsas med stenar och grus under samt en ring av stenar runt omkring. Elden ska inte placeras på eller intill berghäll, inte på torvmark eller på mossa. Du ska inte heller elda nära träd, stubbar eller torrt gräs och inte om det blåser. Elda aldrig andra sopor än toalettpapper.” Källa: Friluftsfrämjandet 22 feburari 2021
Om ett isolerande stativ används till friluftsköket undviker man att elden sprids i undervegetation som den riskerar att göra vid en vanlig öppen eld. Det sprider däremot glödande gnistor, och därför klassificeras det som öppen eld.
En öppen eld är:
– en lägereld räknas som öppen eld
– en öppen eld är även liknande användning av en låga där elden kan spridas antingen längs med marken eller på grund av flygande gnistor
OBS! Det är uttryckligen förbjudet att göra upp eld om varning för skogs- eller gräsbrand har utfärdats! Det gäller även för din egen mark!
Ett enkelt vedeldat friluftskök är en behållare med lufthål där kvistar, små träbitar eller pellets bränns. Ett vedeldat friluftskök är ett bra val för eldplatser då du inte behöver bygga en lägereld. Hugg bara upp ett vedträ i mindre bitar så kan du enkelt laga din mat och koka vatten med det.
Vedeldade friluftskök är också bra alternativ när du vandrar i områden där det är tillåtet att göra upp en eld. Det låter dig laga mat snabbt och effektivt, och går fortare att släcka än en öppen eld. Ett vedeldat friluftskök använder inte heller så mycket bränsle, så några kvistar och grenar räcker långt.
Fördelar med ett vedeldat friluftskök:
Nackdelar med ett vedeldat friluftskök:
Om man vill göra det enkelt för sig skulle man kunna säga att gasolkök och spritkök är bra val för nybörjare. Gasolkök är mer effektiva och tar mindre plats (beroende på grytor, stekpannor o.s.v.). Spritkök är ofta robustare, men kräver en del fixande med det flytande bränslet.
Bränsle- och multifuelkök är de mest effektiva, men de är dyra och kräver mer kunskap. Under kalla vinterförhållanden däremot, är de oslagbara.
Ett vedeldat friluftskök är det mysigaste sättet att laga mat över öppen eld på, men eftersom det räknas som just öppen eld så råder strikta regler om hur de får användas.
Även om det vanligtvis är mycket säkert att använda friluftskök, så kan olyckor ändå inträffa. Gasol- och spritkök kan exempelvis få eld att blossa upp ordentligt om de välter, så du behöver verkligen tänka på brandsäkerhet. Det är vanligtvis förbjudet av tillverkaren att laga mat inne i ett tält. De flesta material som tält består av är brandfarliga och kan fatta eld. Du behöver också vara försiktig så att du inte orsakar en skogsbrand, i synnerhet om varning för skogs- eller gräsbrand har utfärdats eller marken är torr.
En annan vanlig fråga rör hur mycket gasol man brukar behöva under en vandring. Det beror mycket på rådande förhållanden, såsom lufttemperatur eller vindhastighet, vilket friluftskök du har och vad du lagar i det. De flesta beräknar en konsumtion på 50 g per person och dag på sommaren och om ni är två personer som vandrar tillsammans kan du multiplicera med 1,5. Det bör räcka för att brygga kaffe på morgonen, laga lunch, middag och ett litet kvällsmål med varm dryck på kvällen.
Läs mer:
Du kan läsa lite mer om bränsleförbrukning här.