Grunderna i vinterfriluftsliv
Vinterfriluftsliv är ett väldigt brett begrepp. I det här blogginlägget går vi igenom grunderna — hur vinterturer skiljer sig från friluftsliv under den varma årstiden. Vi berättar också vilken utrustning och vilka kläder du har nytta av på vintern.
Vintern är naturligtvis den mest krävande årstiden för friluftsliv, och vi rekommenderar att du skaffar dig erfarenhet redan under den varma årstiden, så att inlärningskurvan inte blir för brant. Vinterfriluftsliv är ändå ingen raketforskning. Du kommer bra igång genom att först läsa på och sedan pröva i praktiken. Börja med korta dagsturer och förläng sedan tiden ute, tills du är redo för vintervandringar på flera dagar.
Det här behöver du kunna för vinterturer med övernattning:
- Klädsel på vintertur
- Att ta sig fram i naturen på vintern
- Matlagning i kyla + vattenförsörjning
- Val och uppsättning av övernattningsskydd i vinterförhållanden
- Övernattning i kyla
Klädsel på vintertur
Många pausar friluftslivet under vintern på grund av kylan. Men du behöver inte frysa på vintern heller, om du klär dig efter väder och aktivitet. Vi människor är olika, och ofta lär man sig rätt klädsel bäst genom erfarenhet.
På längre vintervandringar kommer du garanterat att frysa ibland. Det hör till, och man lär sig leva med det. Det viktigaste är att lära sig anpassa klädseln efter aktiviteten. När du rör dig producerar kroppen värme, och många blir förvånade över hur lite kläder som räcker när de väl är i rörelse.
Ett beprövat sätt att klä sig, särskilt på vintern, är den så kallade lager-på-lager-principen med tre lager. Kort sagt skyddar ytterlagret mot vind och regn, mellanlagret fungerar som ett luftigt isolerande lager och underställets uppgift är att effektivt transportera fukt vidare till de yttre lagren.
Läs mer om lager-på-lager-principen här:
Faktapaket: så fungerar lager-på-lager-principen
Undvik att svettas för mycket i minusgrader. Blir underställen svettblöta medan du rör dig, blir du snabbt kall på pausen när kläderna börjar frysa. Ett beprövat knep är att klä sig lite lättare när du är i rörelse och ta på mer kläder när du stannar.
Bär pauskläderna där du snabbt kommer åt dem, till exempel i ryggsäckens yttre ficka eller ovanpå pulkan. Det smidigaste pausplagget, som du kan använda året runt, är en lätt vadderad jacka eller lätt dunjacka som går att packa litet.
En dunjacka packar mindre, medan en jacka med syntetisk fyllning är lite mer problemfri i fuktigt väder.
Läs mer om lätta vadderade jackor här:
Den mångsidiga lätta vadderade jackan – friluftsmänniskans pålitliga följeslagare!
Läs mer om dun här:
Dun som isolering — Vad är fill power, eller FP-värde?
Behöver du också isolering för benen på pausen, har vi lätta byxor och shorts samt vadderade kjolar i sortimentet. Den vadderade kjolen är enklast att dra på över kläderna, och den fungerar lika bra för män.
Det kan också regna på vintern. I södra Sverige är vintrarna ofta riktigt blöta, och då är det klokt att även klä sig vattentätt. Det ger sina egna utmaningar: i minusgrader kommer fukten främst från din egen svett, men när termometern visar plusgrader kommer fukten även utifrån.
I minusgrader använder man sällan skalkläder när man rör sig, eftersom det finns plagg som andas bättre. I regn är däremot en vattentät skaljacka som andas bra verkligen nödvändig – och den behöver du ändå för friluftsliv året runt.
Läs mer om skaljackor här:
Varför är en bra skaljacka ett av de mest mångsidiga plaggen?
I riktigt kraftigt regn kan du också behöva vattentäta skalbyxor.
Kombinationen skaljacka och lätt dunjacka är mycket varm och fungerar bra på pauser och i lägret. Välj därför en skaljacka som har plats för isolering under. Fundera på om du vill ha dunjackan med eller utan huva – skaljackor har ju oftast en egen. Skaljackan skyddar också dunjackans tunna ytterväv mot grenar och gnistor.
Vad mer ska du tänka på när du klär dig?
Underställets betydelse kan inte nog betonas. Ett underställ i bomull känns kallt mot huden när det är fuktigt, även om du i övrigt är varmt klädd. Merinoull är ett bra material för underställ. Underställ i merinoull transporterar fukt effektivt och känns varma även när de är fuktiga.
Läs mer om merinoull här:
Kylan slår oftast till mot fingrarna först. I riktigt sträng kyla kan du använda tvåhandsketaktiken. Då har du en tunn innerhandske, en så kallad liner, och drar en riktigt varm vinterhandske ovanpå. Behöver du pilla med något räcker det oftast att ta av ytterhandsken. Då slipper du röra kalla föremål med bar hand – kylan leds snabbt in i händerna om du inte har något på dem.
Tumvantar är varmare än fingerhandskar, men fingerhandskar är bättre när du behöver fingerfärdighet. På en lång skidvandring kan du gärna ta med båda, så att du alltid kan välja det som passar situationen.
Tårna fryser också lätt. Varma strumpor i merinoull hjälper, och du kan gärna ha två par på dig. Skorna måste vara tillräckligt rymliga så att de inte trycker ihop isoleringen. En för trång sko är en kall sko.
Räcker inte isoleringen för att hålla fingrar eller tår varma, har vi även eldrivna och kemiska värmesulor och värmare i sortimentet.
Upp till 80 % av värmen kan försvinna via huvudet, så lägg omsorg på huvudbonaden. På längre vandringar är det bra att ha med flera huvudbonader, så att du kan välja efter väder och aktivitet. En pälsmössa är riktigt varm och fungerar bra i lägret, men med den på blir det ofta för varmt när du är i rörelse.
Att ta sig fram i naturen på vintern
Vintern ger fler sätt att ta sig fram i naturen. Du kan åka skidor, långfärdsskridsko, gå med snöskor eller varför inte ta sparken. I södra Sverige är det oftast så lite snö att du nästan alltid klarar dig i skogen med vanliga skor. Kommer du till snörikare trakter ligger snön däremot ofta så djupt att det i praktiken är omöjligt att ta sig fram utan hjälpmedel.
I södra Sverige behöver du ofta skor med bra grepp. När det är riktigt halt är skor med greppsula eller dubbar ett säkert val. Läs mer i vår guide:
Greppsula/friktionssula eller dubbsko?
En vanlig, styv vandringskänga är ofta ett dåligt val som vintersko. Den styva sulan ger inte det bästa greppet och foten får inte arbeta ordentligt, så den fryser lättare. På vintern är en vintersko gjord för vinterbruk naturligtvis ett bra val. Vattentäta skor är väldigt praktiska under de blöta vintrarna i söder.
Skidåkning
När snön blir djupare tar du dig fram snabbare och med mindre energi på skidor än till fots. Att välja turskidor är aldrig helt enkelt, men tumregeln är att fjällskidor fungerar bäst på fjället och skogsskidor i skogen.
På fjället i hård snö behöver du skidor med stålkanter som ger grepp, och en smalare skida skär bättre. På fjällskidor kan du sätta stighudar när du ska uppför eller drar pulka i tung terräng. Fjällskidan är ett av de säkraste valen för vintervandringar.
I skogen ger en lång och bred skida maximal yta och bärighet i lös snö. Går dina skidturer mest i skogen i orörd snö är skogsskidan ett bra val.
Läs mer:
GUIDE TILL SKIDÅKNING I ORÖRD SNÖ OCH VILDMARK
Korta skogsskidor med fast stighud, så kallade glidsnöskor, fungerar i många olika typer av terräng. Fördelen är smidigheten som den korta längden ger. En kort skida fungerar även i lägret, så du behöver inte ta med separata snöskor när du är ute i lös snö. Med EA-bindning kan du använda vanliga vinterskor, som är varma, och då behövs inte nödvändigtvis några separata lägerskor.
I vårt sortiment finns skidor från OAC i flera modeller för olika ändamål. Läs mer i vår blogg:
Längden på stavarna för turskidåkning är oftast 80–85 % av din kroppslängd. I hård snö fungerar en kortare stav bättre. När snön är lös sjunker även staven djupare, och då behövs mer längd. Med teleskopstavar kan du justera längden efter förhållandena – å andra sidan blir det ytterligare en del som kan gå sönder.
Stavtrissans storlek väljer du också efter snötyp. I lös, orörd snö fungerar en större trissa bättre, eftersom den inte sjunker lika djupt.
I vårt sortiment finns också längdskid– och slalomutrustning.
Långfärdsskridsko
Fördelen med OAC:s skidor är att du kan använda en vanlig vintersko i bindningen – men det har också en nackdel. Bindningen är inte lika stadig som bindningarna på fjäll- eller friåkningsskidor.
Vill du ha en stadigare bindning är till exempel NNN BC ett bra val, och till den finns också varma pjäxor. Du kan använda samma bindning och pjäxa på långfärdsskridskorna och på så sätt spara pengar. Långfärdsskridsko är ett fantastiskt sätt att ta sig fram i naturen, men sporten innebär många risker, och vi rekommenderar en kurs för dig som ska börja.
Snöskovandring
Snöskor är ett smidigt sätt att ta sig fram, särskilt när terrängen är för besvärlig för skidor. Att gå med snöskor kräver dock mer energi än att åka skidor, så det är inte det bästa alternativet för längre vandringar.
Vi har ett brett utbud av snöskor. När du väljer snöskor ska du räkna med både din egen vikt och vikten av eventuell dagsryggsäck eller vandringsryggsäck. Som tumregel bär en större snösko bättre i lös snö, medan en mindre fungerar bättre på redan upptrampade snöskoleder.
Behöver jag en pulka?
På vintern kan du använda dagsryggsäck och vandringsryggsäck precis som på sommaren. Ska du ut på en lång skidvandring är det ändå värt att överväga en pulka. En tung ryggsäck trycker ner dig djupare i snön och försämrar balansen. Den är inte särskilt bekväm och gör lätt ryggen svettig. Och faller du i djup snö med ryggsäcken på tar det snabbt på krafterna att ta sig upp igen.
Med en pulka kan du ta med dig mer vikt. Men låt dig inte ryckas med – en överlastad pulka är riktigt tung att dra och sjunker dessutom djupare i lös snö.
Utöver pulkan behöver du också dragbälte/sele och dragstänger. Ibland säljs de separat. På öppen mark kan du dra pulkan med rep eller lina, men dragstänger håller pulkan bättre på kurs och hindrar den från att glida in i hälarna. Stängerna kan vara korsade eller raka: raka fungerar bättre på öppen mark, medan korsade ger bättre svängförmåga i skogen.
Att tänka på när du är ute
På vintern är de ljusa timmarna få. Kolla i förväg när solen går ner. Även om planen är att vara ute ur skogen innan det mörknar är det klokt att ta med en lampa för säkerhets skull. Allt går inte alltid som planerat.
Läs mer om pannlampor här:
Guide till att välja rätt pannlampa!
Det är också svårare att orientera i snötäckt terräng än på barmark. Ibland kan du följa dina egna spår tillbaka, ibland blåser snön igen dem på ett ögonblick. På välbesökta platser blandas dina spår med andras.
I kyla kan batterierna ta slut och pekskärmar fungerar inte alltid. Det säkraste är att lära sig orientera med karta och kompass.
När du rör dig i kyla är svett ofta ett större problem än att frysa. Undvik att svettas för mycket och kom ihåg att dricka tillräckligt. Drycker kan frysa i sträng kyla. Ha vattnet i en termos – ibland räcker det att isolera flaskan med till exempel en ullsocka.
Hård vind och snöyra kan ta sikten och kyla ner dig snabbt. Särskilt på öppna platser är det bra att ha med skidglasögon eller liknande som skyddar mot snödrev. En balaklava skyddar nacke, hals och ansikte mot hård vind. Solglasögon behövs ofta, eftersom solen reflekteras kraftigt från den vita snön.
Matlagning och vattenförsörjning på vintern
Matlagning
Den stora utmaningen med matlagning på vintern är riktigt sträng kyla, som främst sätter gränser för friluftsköket och för att hålla maten varm. Vattenförsörjningen är under en snörik vinter ofta till och med enklare än under sommarens värmeböljor.
I riktigt sträng kyla räcker effekten på ett traditionellt spritkök inte alltid till, och bara att smälta snö till vatten tar orimligt lång tid. Ett gaskök ger mer effekt. Vanlig friluftsgas tål en del kyla, men på vintern rekommenderar vi vintergas. Primus Winter Gas utlovar till exempel funktion ner till -22 ºC. Ta det med en nypa salt – förutom temperaturen påverkar också lufttryck, vind och själva köket.
När det närmar sig 20 minusgrader börjar gasköket bli opålitligt och effekten sjunker rejält. Då är ett bensinkök eller ett så kallat multibränslekök det som fungerar. Ett bra komplement är en så kallad kökslåda, där både köket och bränsleflaskan får plats.
Läs mer om friluftskök här:
Välja friluftskök — olika typer av kök i jämförelse
Andra alternativ för matlagning och vattenkokning är öppen eld och vedkök. Tänk på att även en gaständare kan krångla i sträng kyla. Då är tändstickor, en bensintändare eller en plasmatändare bra alternativ. Tändbitar gör det lättare att få fyr.
Kolla alltid vad som gäller innan du gör upp eld, och respektera eventuella eldningsförbud. I nationalparker är eldning till exempel oftast bara tillåten på anvisade eldplatser.
Du hittar tändare, tändbitar och tändstickor här.
På vintern är termosar till stor hjälp. Det finns termosar för både dryck och mat. Inför en dagstur kan du koka kaffe eller soppa hemma och njuta av det ute. På en skidvandring kan du på morgonen koka vatten för dagens etapp och/eller lunchsoppa att ta med. Använder du färdiga friluftsmåltider i påse, kan du ta med färdigkokt vatten, eller lägga maten direkt i en mattermos och låta den “dra”.
Inför en vintervandring är det klokt att räkna ut i förväg att du har med tillräckligt med kalorier. Den som förbrukar 2000 kcal om dagen på sommaren kan göra av med upp till 5000 kcal på en skidvandring. Med energibrist fryser kroppen lättare, och det gör inte motivationen någon tjänst.
Vattenförsörjning
Som vi redan nämnt får du under en snörik vinter lätt tag på vatten – från snön, förstås. Snö samlar föroreningar ur luften, så ta inte dricksvattensnö nära stora vägar. Granska också snön med ögon och näsa innan du använder den – du vill inte dricka så kallad gul snö.
Smält snön i en kastrull och låt sedan vattnet koka ordentligt så att bakterierna dör. Smältvatten från snö motsvarar dock destillerat vatten och saknar salter och mineraler. Det återställer inte vätskebalansen lika bra som vatten taget direkt ur en sjö eller ett vattendrag. Du kan dock tillsätta salt, socker eller olika pulver.
Att smälta snö är ett tidsödande jobb, så avsätt tid för det så att du får med dig tillräckligt med vatten för etapperna. Drick gärna vattnet varmt, eftersom kallt vatten kyler kroppen och förbrukar energi (kroppen måste värma upp det). Vätskebehovet beror mycket på hur mycket vätska kroppen har förlorat – på en skidvandring går det åt flera liter om dagen.
Över öppen eld smälter snön snabbt, men vattnet får snart röksmak och blir inte särskilt lockande att dricka. Då hjälper till exempel saftkoncentrat eller Hart Sport-pulver. Ett bra knep är också färsk ingefära och citron, som du kan lägga i termosen tillsammans med det kokande vattnet för att ge smak.
Inte ens i sträng kyla fryser alla naturliga vatten. Källor och strömmande vatten kan hålla sig öppna året runt. Gillar du pimpelfiske kan du enkelt ta dricksvatten ur vaken. Är isen inte särskilt tjock kan du hugga upp den med en yxa och komma åt vattnet. I lite tjockare is kan du hugga en grop med yxan och sedan göra ett hål i botten, till exempel med ett armeringsjärn. Gropen fylls med vatten som är lätt att ösa upp i flaskan.
I kyla är vattnet oftast renare, men kolla på kartan var vattnet kommer ifrån. Finns det hus, åkrar eller liknande längs vägen som kan förorena det? Med ögon och näsa märker du om vattnet luktar eller ser konstigt ut.
Du kan också filtrera vattnet om du vill. Filtrering tar, liksom kokning, i praktiken bort alla bakterier och protozoer. Tänk på att många filter går sönder om vatten fryser inuti dem.
Val och uppsättning av övernattningsskydd på vintern
Valet av övernattningsskydd är ett lite bredare ämne, och den som är ute ofta märker snabbt att det blir flera i förrådet. Olika skydd passar för olika ändamål.
Det vanligaste skyddet, särskilt på vintern, är tältet. Läs mer om tält här:
Tips för att välja tält — tunneltält, kupoltält eller något annat?
Bland våra vandringstält anger vi om tältet passar för användning under alla fyra årstider. Har du redan ett tält som inte är ett så kallat fyrsäsongstält, betyder det inte att du inte kan använda det på vintern. Tält gjorda för året runt-bruk fungerar dock bättre och säkrare: de klarar hård vind och snöfall, ventilationen fungerar och de har detaljer som är praktiska på vintern, som snökjolar.
Hur du sätter upp tältet på vintern beror bland annat på tältmodell, snöförhållanden och egna preferenser. Ibland är det bra att gräva en stor grop i snön för tältet (grupptält), ibland är det bättre att ställa tältet ovanpå snön och gräva ut ett separat kök, till exempel i tunneltältets absid (förtält). Ibland räcker det att trampa till snön under tältet. Utan snö kan marken vara frusen, och då behöver du tåliga tältpinnar som du kan slå igenom isen med kraft.
Tältlinorna kan fästas i snön på flera sätt. I stället för en tältpinne kan du använda en skida eller stav, knyta linan runt en gren och stampa ner den i snön, eller använda riktiga snöankare gjorda för snö och sand.
God ventilation är en viktig egenskap hos ett vintertält. Kropp och andning avger mycket varm fukt, som stannar kvar i tältet om ventilationen inte fungerar.
I vårt sortiment finns också kamintält, som Savottas grupptält.
Andra alternativ är till exempel hängmatta och tarp. Du kan också sova i en öppen stuga, ett vindskydd, en snögrotta, under bar himmel eller under en tät gran.
Övernattning i kyla
På vintern är det viktigt att ha med tillräckligt varm sovutrustning. Det är klokt att till och med överdimensionera liggunderlag och sovsäck lite, så att du slipper frysa på natten. Varm utrustning ger också självförtroende, eftersom du inte behöver oroa dig för att frysa. Överraskas du av kylan kan du alltid slå läger och tillbringa kvällen i sovsäckens värme.
Läs mer om att välja sovsäck och liggunderlag här:
Välja sovsäck och liggunderlag — Hur sätter du ihop en fungerande kombination?
Blev kvällen kallare än prognosen och känns det som att liggunderlaget och/eller sovsäcken inte räcker för en varm natt, är det inte nödvändigtvis kört. Rätt klädsel i sovsäcken är mycket viktig – ofta räcker ett torrt merinounderställ. I riktig kyla kan du ändå lägga till kläder, och då fungerar mellanlagerplagg (fleece, ull och dun). Ät och drick ordentligt innan du går och lägger dig. Är du redan kall när du kryper ner värms kroppen inte upp snabbt – gör då lite gympa eller värm dig vid elden precis innan du glider ner i sovsäcken.
Hjälper inte det heller kan du ta med en flaska med kokande vatten i sovsäcken som värmare. Isolera flaskan med till exempel en ullsocka och se till att den tål kokande vatten. Här passar till exempel Nalgenes Tritan-flaskor bra.
Det här var grunderna i vinterfriluftsliv i koncentrat. Inlägget blev ändå riktigt långt – förhoppningsvis har du nytta av det och vågar ge dig ut och testa hur vinterfriluftsliv passar dig.
Trevliga vinterturer önskar Scandinavian Outdoor [U+1F642]